Vi har tröttnat

Som bloggare får vi massor med roliga, trevliga och intressanta kommentarer från våra läsare. Det är denna kommunikation som gör att vi fortsätter att skriva.
Tyvärr får vi och många med oss också en hel del mindre trevliga, ibland rent av råa och sexistiska kommentarer och mail. I tron om att de är anonyma passar en del på att vräka ur sig både det ena och det andra.

Självklart måste man inse att folk kan ha en helt annan åsikt än ens egen, och väljer man att ha en kommentarsfunktion så måste man vara beredd på att det kan bli debatt.
Problemet är när kritiken rör den egna personen snarare än det man skriver. En del förlorar helt de gränser man ändå har i det ”vanliga” sociala livet. Man går inte fram till kassörskan på Ica och säger att hennes mun är perfekt för att köra in en kuk i Man säger inte till en person på bussen att de där jeansen ser du tjock ut i. Man säger inte heller i verkliga livet till en person man aldrig träffat att han eller hon är en skenhelig idiot eller en bimbo. Men en blogg publiceras på nätet, en kommentar eller ett mail skickas lätt iväg utan att man behöver se adressaten i ögonen.

Det är svårt att bemöta anonyma och elaka kommentarer, skrivna enbart för att såra. Om man försöker försvara sig blir det ofta värre. Om man raderar är man en fegis och om man ignorerar är man en nonchalant idiot. Vi kan inte vinna mot de anonyma rösterna – hur vi än gör.

När vi och andra kvinnliga bloggare tar upp problemet får vi ofta kommentaren att vi inte ska bry oss. Att de inte är värda uppmärksamheten. Det är sant, uppmärksamheten är nog det många vill åt. Men ska vi verkligen sluta bry oss? Vi tycker att problemet är större än så.

Alla som bloggar lämnar ut sig – lämnar ut en liten del av sig själva. En vald del – självklart. En blogg är aldrig hela sanningen om en människa. Ändå väljer många vuxna att tro det – och kritiserar som om det var det.

Friends har en uppmärksammad kampanj där de talar om att tekniken har gjort det möjligt för mobbarna att följa med sina offer hem. Unga tjejer och killar blir hotade och hånade via sms, mail och i diverse forum på nätet.
Vi får kommentarer och mail från vuxna människor som beter sig som idioter.
Om vi inte försöker göra något åt detta så godkänner vi ju ett hårdare debattklimat där ”söndra och härska” tekniken får fritt spelrum. Vad sänder det för signaler till ungdomarna?
När har vi fått nog, vart drar vi gränsen?

Om du tycker som oss, skriv en kommentar och länka till det här inlägget om du har en egen blogg - visa att vi är många som har tröttnat på elakheter i bloggvärlden.

Helena på LipGlossBitch och Sara på Hedgehog